ELSA LAULA – sameflickan som uppvaktade Kungen om hans ”Springpojkar”på uppdrag av Vilhelminas Samebyar

LAPPLAND HALL OF FAME

VILHELMINA

ELSA LAULA – sameflickan som uppvaktade Kungen om hans ”Springpojkar”

på uppdrag av Vilhelminas Samebyar.

Elsa Laula var föregångare 

I början på 1900-talet träder en kvinna fram för att försvara samernas rättigheter: Elsa Laula var född i Tärnaby och dotter till en renskötare.

 

Hon hade själv erfarenheter av landtvister, när hennes familj förlorade sitt skatteland i samband med att fadern dog.Elsa Laula hade förtroende hos sina fränder i bygden när hon skrev till Kungl. Maj:t om de besvär som samerna i hennes trakt hade. Det var

också hon som tog också initiativet till att bilda den första samiska riksorganisationen i Sverige: Lapparnas Centralförbund.

Centralförbundets tid blev dock kort, redan efter några år tynade föreningen bort, men samerna hade tagit ett första steg mot en gemensam intresseorganisation. 

 

Det var vid en vistelse i Stockholm, som bildandet ägde rum. Föreningen skulle arbeta för att "söka bättra lapparnas ställning i ekonomiskt,

kommunalt och politiskt hänseende... att söka bevaka och understödja lapparnas rätt i tvistemål samt i öfrigt

medverka till spridandet av välmåga i Lappmarken".Elsa Laula hade samma år kommit ut med en kampskrift: "Inför lif eller död. Sanningsord

i de lapska förhållandena". Där tog hon upp

viktiga frågor för samernas framtid och liv. Frågor som äger sin giltighet än

idag. Hon pekar framför allt på att samerna

borde ha äganderätt till sina skatteland och ha rätt till fast jordbruk.

 

I skolfrågan, ansåg hon, att samebarnens undervisning var bristfällig och skolgången allför kort, därmed fick de en sämre undervisning än de svenska barnen

 

Elsa Laula var också med om att starta sameföreningar i Norge. Dessutom lyckades hon få kustsamerna i norr att bli intresserade av

samernas nationella och politiska situation. Förnorskningspolitiken hade

ju drabbat dem hårdast. 

 

Föreningens verksamhet var framgångsrik och skapade bättre möjligheter för samerna att verka som folkgrupp. Den var också en viktig skola

i föreningsteknik och hur man uppträder offentligt.

 

Tillsammans med samiska förkämpen Daniel Mortenson kallade Elsa Laula till det första samiska landsmötet, den 6:e februari 1917, i Trondheim. Mötet blev en stark samisk manifestation mot myndigheter och

förtryck. På mötet deltog även samer från Sverige.

 

Den första sameföreningen i Sverige bildades år 1904. Det var Fatmomakke sameförening som några år senare fick namnet

Vilhelmina - Åsele sameförening. Föreningens målsättning var att arbeta för att förbättra

samernas ställning i samhället i stort. Den

drivande kraften var Torkel Tomasson som grundade Samefolkets Egen Tidning år 1919.

 

 Elsa Laulas hälsningsanförande inför Landsmötet 1917 är en kampskrift för ett gemensamt samisk agerande, och där vikten av enighet mellan samerna som ett folk, oberoende av nationsgränserna betonades: "Den nation som inte försöker att följa med i utvecklingen går under. Och det är nu en gång för alla på det sättet att små nationer som vår, ofta får stå tillbaka för andra stora nationer. Själva hava vi största delen av skulden att vår nation inte har kommit längre än den har. Vi har inte stått tillsammans. Vi har aldrig försökt att handla som ett folk. Idag försöker vi för första gången att binda samman de norska och svenska samerna"